Har någon någonsin känt att den bara vill sätta sig ner och gråta ?
bara sjunka ner i ett hörn där ingen ser en och låta tårarna rinna..?
egentligen utan anledning,  så känner jag just nu..
livet är inte så lätt alla gånger..
"du är bäst nu.. men du var bättre för"

vad har hänt med min "bästa vän"? eller iallafall den jag trodde va en av mina bästa vänner.
Man duger visst bara när det ska skjutsas hit och dit eller du känner dig osäker och är ensam så du måste ha en "täckmantel" ..
Jag är jätte besviken på dig..
Förstår inte vad som har hänt!
Och du ska bara veta..! JAG TYCKER OM VEM FAN JAG VILL, VAD DU ÄN SÄGER!!!

Han rör mig på ett sätt som ingen annan!
Han håller min hand.. Som ingen annan ..
varje gång du ler så smälter jag!
Jag vill att du ska vara här !
Kan inte vänta tills jag får se dig le nästa gång !
Ditt hår, ditt leende , ditt sätt att gå!
Du som du är , är
Underbar för mig !<3

Vissa tror det är kärlek..
Vissa tror det är svek..
Jag tror på båda..
För mitt liv är ingen lek..

jag va där runt kanske 6 veckor sammanlagt i somras.. i en annan stad hos mina kusiner.

det började väl med att jag bodde hos mina kusiner och "hängde" med dom.. osså pratade jag med några av **** kompisar när vi var ute en kväll.. **** är min kusin.. lika gammal som mig

osså ringde +++ och vi skulle iväg till ett ställe o kolla på natt cup i innebandy

han fråga liksom vem jag var och sånt och sen träffade vi honom på cupen..

jag satt en bit i från tyckte väl han såg bra ut osv..

men inge mer..

han satt liksom o snegla på mig bra länge innan han hade frågat **** efter mitt nummer..

så smsade han mig o skrev möt mig utanför efter den här matchen..

så jag gick ut dit.. **** o dom andra satt kvar för vi skulle vara kvar hela natten..
osså mötte jag han utanför och ja han frågade lite om mig o sa att jag var söt osv..

så gick vi iväg till skolgården aldelles bakom och satte oss på sån där "kompisgunga"

så låg vi där typ 3 timmar och typ pratade om allt mellan himmel och jord

så gick vi in igen för att dom andra inte skulle fundera... jag visste liksom inte om jag gillade honom efter som det hade gått så kort tid..

men ja .. han fortsatte smsa mig i flera dagar efter vi hade träffats första dan..

o skrev liksom " saknar stunden på gungan..

"ta mig tillbaka" "vill ha dig här"

osv..

o ja vi träffades ju mer o mer med **** o dom andra..

men det var ju aldrig så att vi satt o kolla på film o mös..

det var liksom fotbollsmatcher och tvspelsturneringar..

sen en kväll så frågade han om jag hade lust att kolla på hans match... o ja det var ju klart jag ville det..

**** frågade vart jag skulle o då sa jag att jag läst på fb att det var match osså följde**** med..

han drog typ efter halva matchenmen jag stannade.. så efter matchen fick jag sms igen att jag skulle vänta där på läktarn.. osså kom han typ sist .. när alla hade dragit..

han gick typ direkt fram o kysste mig .. och sen stog han o höll om mig värsta länge..

o jag visste fortfarande inte vad jag tyckte..

sen gick vi o la oss på gräsmattan o låg där bra länge o pratade .. när jag skulle hem sen så strulade vi och han typ viskade massa saker till mig .. men jag hörde typ inte ..

men han vägrade upprepa vad han sa .. för det frågade jag honom sen..

efter typ en vecka när vi hade träffas sådär på kvällarna o sånt.. så började jag tycka om honom ordentligt..

jag vart liksom glad av att se honom..

så kanske efter jag varit där två veckor så började jag bo hos honom.. 

fick såklart förklara för kusinernas mamma men hon förstod och höll det tyst..

vi sa att jag hade en kompis där som jag ville sova hos bara

o alltså dessa kramar är någonting man aldrig glömmer..

jag blev liksom glad..

sen åkte jag iväg på cup en vecka och det var riktigt jävla jobbigt..

så när jag kom hem till min stad så pratade jag med +++ och jag åkte tillbaka till deras stad.. fast till honom..

och jag var där 3 veckor till..

o alltså vi låg inne i 3 veckor och kollade på film och spela tv spel..

förutom när han tränade då..

o typ låg o kolla på stjärnorna på kvällarna .. o typ sånt..

mitt liv var underbart! Snacka om riktig tonnårskärlek.

sen så var dom där veckorna över... o ja jag åkte hem..

vi fortsatte prata .. o jag saknadehonom rejält..

men jag visste ju liksom inte om vi var tsm llr inte..

så det bara försvann .. ni vet som det blir med kompisar när man kommer ifrån varran

och ja.. vi slutade bara skriva rätt som det var..

vi slutade ringa..

o allt..

och jag saknar honom som fan..

o nu .. för kanske någon vecka sen så la han till mig på fb.. hade inte sett han där förr..

o han började skriva på sms igen..

det första jag fick... " hur kunde det bli såhär? hur kunde sommaren bara försvinna? kan du skruva tillbaka tiden och ta mig tillbaka? Jag saknar dig ¤¤¤¤ , jag har aldrig varit så glad"

vad ska jag säga ? vad ska jag tro ? vad ska jag göra ?  

ska jag börja om igen?

Ska jag tror att det går att hålla någonting på distans ?

Eller bör jag våga tänka att det finns mycket närmare ?

Nu har jag inte skrivit här på ett tag.

Mått rätt bra , inte behövt skriva av mig all ilska och frustration..

Inte velat skriva någonting riktigt bra heller.

Men jag tänkte att jag ska berätta en sak efter det här i ett nytt inlägg.

Har en liten story som många tycker är gullig och tycker om att läsa.

lite privat.. men ja ingen vet vilka människor den handlar om så det är lugnt!

Jag lägger ut den sen!

Iallafall så har jag lärt mig hur jag ska förbereda mig ,

att vara beredd på att det kanske inte alltid går bra.

Att veta om att killar inte alltid är som man tror.

Vi tjejer uppfattar alltid allting som om vi har gjort fel.

T.ex. som tidigare nu för någon månad sen.

Den här killen som bara slutade prata med mig utan anledning.

Jag satt och funderade i ett bra tag vad jag hade gjort för fel, men egentligen så hade jag inte gjort någonting alls. problemet var inte hos mig .. det var bara han som inte hade mod att säga mer och framför allt så var han lite för omogen.

Annars hånar man inte någon och sen bara skiter i den.

Varför hånade han mig då ? 

Jo för att jag skulle få dåligt samvete såklart och tänka på vad jag hade gjort för fel och varför jag inte förtjänade honom.

Fast svaret egentligen var så enkelt som att jag inte hade gjort någonting fel alls.

Killar är lurig.

Därför har jag lärt mig att göra mig beredd innan , att inte förvänta mig någonting från någon!

Bara mig själv!

och den här låten påminner mig väldigt mycket om vad jag borde säga vid såna tillfällen..

så..

SER DET UT SOM JAG BRYR MIG?

Just nu iallafall så har jag turen att ha någon som jag tycker om lite extra ändå.
Han vet inte om det , och det är jag rätt glad att han inte gör.
Jag blir helt varm när jag ser honom men jag tappar talförmågan när jag är i närheten.
Han har alltid varit i mina tankar , men jag kan aldrig riktigt berätta det för honom.
Det är en underbar vän och jag älskar när han kramar om mig .
Men så kommer det ett mig problem.
Jag tycker om honom ena sekunden .. den andra inte alls..
VARFÖR GÖR JAG SÅ!?
är det för vad mina kompisar tycker kanske?
Jag måste ta mig i kragen..